Sommaren innan jag började fjälledarlinjen sprang jag på mitt hittils bästa jobb. Jag hade gjort säsong i Gränsen på vintern, och trivdes väldigt bra uppe i Kirunafjällen. Detta jobbet trivdes jag så bra på, att det egentligen var en bonus att jag fick lön! Björkliden fjällby har Låktatjokka fjällstation i sin hotellverksamhet. Det finns arton bäddar i den mysiga stugan, och vägen dit är enbart genom att vandra dit eller med bandvagn/skidor på vintern. Vägen upp till jobbet var 8 km i terräng, bredvid sjöar, nära till glaciärer och med utsikt till antingen Torneträsk eller de norska lite spetsigare fjällen. Man vandrade dit, arbetade i fem dagar och sedan var man ledig i fem dagar. Men som sagt, jag kom ihåg att i slutet av sommaren var det mysigare att vara på jobbet än att vara ledig. Inte för att Abisko går av för hackor att bo i, men det är svårt att beskriva hur mycket energi man får av att bo på 1200 meters höjd och bara ha fjällvandrare som besökare. Jag måste säga att på grund av den gemytliga atmosfären i stugan, de härliga kollegorna, den bra organisationen och speciellt alla nöjda och positiva turister gjorde att jag blev sugen på att kanske någon gång starta något liknande i den svenska fjällvärlden.Härligt var det att få baka bröd varje dag till alla gäster, ta nattpromenader i midnattsolen efter vi stängt restaurangen, och att få åka skidor i augusti i pumphusbacken!
Isabella