Så var man på plats i Storuman för att packa upp efter tre härliga veckor i norr. Första veckan sammanstrålade vi i Chilegänget i Abisko, där Morgan haft praktik i fyra veckor.
Det första som slog oss var Morgans pandabränna som gjorde oss mållösa. Bra jobbat pj! Vi packade om, och Röda faran (min högljudda 745:a) har aldrig varit så full. Sträckan till Riksgränsen satt vi med väskor i knäet, sju par skidor på ett antikt takräcke samt att det tog ett flertal gånger att stänga kombiluckan. Vi åkte över gränsen och stannade första natten vid Leirvik, för lite sportklättring och catching-up. Dagen efter begav vi oss mot Skamdalen, och målet var ryggen på Mattacorru.
Det var riktig sockersnö på vägen upp, och skare uppe på traversen. Vädret var blåsigt och flatljus precis som lynnigt aprilväder i regionen kan vara. Vi stannade i Skamdalen några dagar och fick träna på firning med tung packning, kamvandring samt lite self-arrest i replag.
På vägen ner till bilen, sprack det upp och vi fick en skymt av de otroliga bergsryggar som låg i dalen. Vi åkte tillbaka till Leirvik för att torka pjäxor och tält vid klippan, och då visade sig Norge från sin bästa sida. Sol, sportklättring och skitsnack innan vi bestämde oss för att nästa dag gå upp på Rombakstötta. Det kändes kul att komma upp på det klassiska berget i Narviksfjorden. Det var en grym topptur, och omväxlande terräng upp till toppen.
För topptursbeskrivningar på Mattacorru och Rombakstötta, spana in den första boken "Topptur" av Mikael Ekenstam och Lars Thulin
www.topptur.nu
